Två siffror, ett land
Vad Sverige gav till välgörenhet 2024 och vad bankerna tjänade på resten av oss samma år.
Här är två siffror värda att stanna upp vid.
Under 2024 skänkte varje svensk privatperson, varje svenskt företag och varje stiftelse tillsammans 12,2 miljarder kronor till välgörenhet. Det är den officiella siffran från Giva Sverige, branschorganisationen som följer givandet bland omkring 200 av Sveriges ideella organisationer. Det var ett starkt år. Prognosen för 2025 ligger kvar kring 12,3 miljarder.
Samma år, enligt Finansinspektionens egen Bankbarometer, redovisade svenska banker ett samlat nettoresultat på 126 miljarder kronor. Nettoresultat, inte intäkter utan pengarna de behöll efter varje kostnad, varje lön, varje skatt. Ungefär tio gånger så mycket som Sverige gav till välgörenhet.
Om man bara tittar på de fyra största nordiska bankerna med verksamhet i Sverige; Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank så blir den samlade nettovinsten för 2024 omkring 156 miljarder kronor. Nästan tretton gånger landets årliga gåvor. Deras samlade nettovinst har vuxit med ungefär 50 procent sedan 2021, då den låg på cirka 106 miljarder.
Den mest förödande jämförelsen är dock inte totalerna. Det är tillväxten.
Finansinspektionen bryter ned vad som drev upp svenska bankers vinster mellan 2023 och 2024. Det enskilt största positiva bidraget kom från en post: provisionsnettot - nettoavgifter och provisionsintäkter. Tillsynsmyndigheten anger den årliga ökningen till 10,8 miljarder kronor, driven, med dess egna ord, av högre avgifter kopplade till betalningar och kapitalförvaltning.
Läs den siffran en gång till. De ytterligare avgifter som svenska banker drog in under ett enda år, jämfört med året innan, var nästan exakt lika stora som hela de 12,2 miljarder kronor landet gav till välgörenhet.
Tänk på vad det betyder i praktiken. Varje kaffe du blippade kortet för. Varje månadsavgift på bolånet. Varje korttransaktion på ICA, varje utlandsbetalning, varje förvaltningsavgift på pensionssparandet. Det extra som drogs in från de transaktionerna under 2024 (bara tillväxten, inte basen) motsvarar nästan vad Sverige skänkte till Läkare utan Gränser, Rädda Barnen, Cancerfonden, Stadsmissionen, Röda Korset, varje djurhem och varje klimatorganisation tillsammans.
Så här ser strukturell utvinning ut. Det handlar inte om att någon enskild avgift är gigantisk. Det handlar om att de är miljontals, varje dag, debiterade hos människor och företag som inte har något verkligt alternativ eftersom svenska banker hittills vägrat rulla ut den billigare omedelbara betalningsinfrastruktur (RIX-INST) som Riksbanken pressat dem att använda sedan november 2024.
Så nästa gång du läser att svenska banker är ”välkapitaliserade” eller att sektorn levererat ”rekordresultat,” kom ihåg de två siffrorna. Ett land, två tal. Tolv miljarder fritt skänkta. Etthundratjugosex miljarder tyst tagna.
Sverige är ett generöst land. Dess banker är något helt annat.